Feedback

23.10.2018 kl. 13:43


I går fick jag mer feedback på romanen jag skriver. Första gången jag fick det var i september och då blev det en (väldigt nyttig) diskussion om struktur. I går blev det mera prat om karaktärerna och handlingen.

Jag hade läst mina inlämnade sidor innan feedbacksamtalet och den läsningen fick mig att skämmas till den grad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Vem skriver sånt här? Hur kan nån läsa det här och tycka det är bra?

Men vet ni, jag fick så många fina kommentarer att jag knappt kunde hålla mig för skratt. Det är nåt när en person läser mina egna ord åt mig, och den personen skrattar och tycker det är jättebra, då kan jag inte hålla mig för skratt. Det är en lättnad. Att det jag skrivit tydligen också är roligt hade jag inte tänkt på, men det löns att tänka på. Det och alla andra kommentarer jag fick. 

Det är nytt att få feedback på nåt jag skrivit i ett så här tidigt skede, men jag har ju snabbt insett att det är värt så himla mycket! Och det är ju helt bra att våga släppa taget om ens egna skriverier. Det är bra att få kommentarer och det är bra att höra av nån annan vad som funkar.

Så just nu känns allt bara så otroligt bra. Jag ska försöka hålla tag i den här känslan för jag vet ju att snart rasar självförtroendet igen. Kanske är det bara så det är med skrivande. Att ena stunden tycker man att nåt är jättebra, i andra så vill man bara printa ut alltsammans så att man kan ordna en fin brasa dit ute på gården. Eller kanske det bara är jag.

Brukar ni andra som skriver låta andra läsa era texter? I vilket skede låter ni andra läsa i så fall? 

Kommentarer (1)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
Mina två första böcker, och också nu diktsamlingen som kommit ut, så har jag låtit några läsa ganska i slutskedet. Men med romanen jag håller på med försökte jag mig på en lektör rätt tidigt - men fick inte riktigt sådan respons som jag behövde i det skedet. Och nu har lilla författarverkstaden också kikat på några sidor, och det var mycket mer peppigt och givande! Jag önskar faktiskt jag hade en eller ett par skrivande vänner som orkade följa med och läsa mer av det jag håller på med, för jag behöver både pepp och kritik. Men det är ju rätt mycket jobb så jag har svårt att be om den läsningen. Vi får se när någon näst får läsa, jag har ju ändå nästan 90 sidor som skulle behöva läsas och ges feedback på :O
Soulmama23.10.18 kl. 14:26
Intressant att höra hur du låtit andra läsa i slutskedet. I såna banor har jag också tänkt, men vartefter jag skrivit klart ett råmanus (och vissa av dem har även blivit redigerade), så har jag inte känt mig redo att släppa taget om texterna. Inte ännu i alla fall. Vi får se vad som händer med de manusen eller om de får bo kvar i skrivbordslådan. Jag önskar också att jag hade fler skrivande vänner som skulle orka läsa mina texter. Nu går jag ju Författarskolan så jag får mycket hjälp där och så har jag varit med och startat skrivgruppen Fabriksförfattarna, även om vi inte riktigt har kommit igång ordentligt ännu. Men jag tänker att så länge jag är öppen om mitt skrivande så hittar jag fler i samma situation :)
24.10.18 11:10


 

Hej!

Emma Kanckos heter jag.

29-årig litteraturälskare som skriver skönlitterärt.

Jobbar med översättning och jobbar på en doktorsavhandling.

Bor i Åbo, är hemma från Pedersöre.

 

Min svärmorssvit vann mig andra pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018!
Läs dikterna här

Jag går Författarskolan 2018-2019.

Jag är medgrundare till skrivgruppen Fabriksförfattarna.

Här finns jag på Instagram.

Välkommen!

- Emma

emmakanckos (at) hotmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer