Dålig doktorand

18.01.2017 kl. 12:35


Ibland går det väldigt långsamt framåt när man har en doktorsavhandling att skriva. Den här veckan (och stora delar av förra) har jag mest suttit och stirrat på skärmen utan resultat. I måndags var det också Blue Monday som enligt Wikipedia är "den mest deprimerande dagen på året", så kanske är det därför motivationen tryter. 

Problemet är väl att det här är inget nytt. Det är rätt ofta som jobbet går extra trögt framåt, vilket gör att min "normala" jobbrytm ser lite extra galen ut: 
 

1) Semi-jobbar ett par veckor, får knappt något gjort och tänker "Det ordnar sig".

2) Shit, jag måste jobba mera! (jobbar hårt i två-tre dagar och får mera gjort än på två veckor)

[REPEAT]
 

Just nu är jag nog inne i en slöare period. Jag vet att jag har mycket jobb på kommande så det skulle ju vara bra att öka takten lite, men prokrastineringen brukar ändå vinna. 

Sen finns det ju skrivarveckorna när text verkligen ska produceras och slutligen lämnas in till handledaren. Då kan två månader lätt försvinna så här:

 

1) Två veckor (lediga helger) med jobb som involverar att ta anteckningar, gå igenom material, skriva ner funderingar.

2) Två veckor (delvis helgjobb) med att försöka skriva ihop en text.

3) Två veckor (definitivt inklusive helgjobb) med megastress då jag skriver ihop texten och ska hinna lämna in till deadline. 

4) Don’t do shit for two weeks. (övergår till "normal" jobbrytm, se ovan)

 

Jag skulle tro att andra har en vettigare rytm, men hittills har mitt jobb gått bra framåt så jag brukar intala mig att tiden mellan skrivandet är viktig. Viktig för att tänka, prioritera och låta hjärnan omedvetet göra grovjobbet. På så sätt finns det tid för dagar när man bara stirrar på skärmen eller skriver blogginlägg i stället... 

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:
En EXAKT beskrivning av hur avhandlingsarbetet fortskrider för mig också, som inte heller har en "vettigare rytm", tyvärr. :)
Linda19.01.17 kl. 12:08
Skönt att veta att jag inte är ensam om den saken! Allt man kan göra är sitt bästa - och det måste räcka.
19.01.17 15:06


 

Hej!

Emma Kanckos heter jag.

29-årig litteraturälskare som skriver skönlitterärt.

Jobbar med översättning och skriver en doktorsavhandling.

Bor i Åbo, är hemma från Pedersöre.

 

Min svärmorssvit vann mig andra pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018!
Läs dikterna här

Jag går Författarskolan 2018-2019.

Jag är medgrundare till skrivgruppen Fabriksförfattarna.

Här finns jag på Instagram.

Välkommen!

- Emma

emmakanckos (at) hotmail.com