Hur hamnade jag här?

10.01.2017 kl. 09:40


Eftersom det känns som att jag ännu är inne i en presentationsfas här på bloggen tänkte jag att jag skulle berätta lite om min vardag som doktorand. Jag jobbar alltså heltid med att få ihop min doktorsavhandling vid ämnet engelska språket och litteraturen vid Åbo Akademi. Det mesta av min tid går numera till att skriva avhandlingen och läsa relevant teori. Jag är inne på mitt tredje år och det är meningen att jag ska få klart projektet på fyra. 

Det finns lite olika orsaker till varför jag valde att fortsätta studera efter att jag fått klart min magisterexamen (i samma ämne, från samma universitet). För det första kände jag väl mig inte riktigt redo att lämna det akademiska bakom mig, och eftersom det gått bra tidigare tänkte jag att jag lika bra kunde fortsätta. Jag är stipendiefinansierad, så i stort betyder det att jag får betalt för att läsa och skriva. Och vad är inte bättre än det? 

Jag tycker också om att sköta min egen tidsplanering. På så sätt har jag sett till att det finns tid för både hund och kreativt skrivande. Jag har också ganska långt sagt ifrån mig sånt som skulle hjälpa en för en framtida akademisk karriär (t.ex. skriva artiklar, gå på konferenser, undervisa) vilket automatiskt ger mig lite mera tid till sånt jag prioriterar. Det här är något jag visste från början: jag ville ha titeln, men inte karriären. Redan när jag var gulis, back in 2008, skämtade mina nya vänner om "doktor Emma". Man kan väl anta att deras skämt fastnade någonstans bak i huvudet och ska nu förhoppningsvis bli verklighet. 

En del gör upp "vision boards" inför det nya året, jag gjorde en "stress board". Det är mycket som ska ske inom de närmsta två åren och med en hemgjord överblickskalender så får jag dag för dag se hur tiden som doktorand rinner ut. 

Att vara doktorand är däremot inte för alla. Det är inte samma sak som studielivet, det är mera press, massor med stress och oftast mera ångest. Man är ofta ensam och arbetet framför en är Mount Everest. Man måste kunna släppa tanken om perfektion för annars kan det sluta dåligt samtidigt som kraven blir flera och mer komplexa. Om jag hade vetat det jag vet idag om doktorsstudierna så hade jag nog övervägt något annat eller åtminstone ett annat ämne. 

Men för det mesta trivs jag i min roll som doktorand. Jag jobbar hemifrån och går ut på promenad med hunden vid lunchtid varje dag. Får jag en snilleblixt till romanen så är det ingen som ser över axeln ifall en timme försvinner till något annat än studierna. Sen finns ju de vanliga fällorna kvar: sängen lockar till en eftermiddagslur, disken i diskhon måste ju någon ta hand om, eller kanske passar man på och far till butiken någon förmiddag för att handla mat i lugn och ro eftersom det är mest pensionärer som är ute på vift den tiden. 

Som med allt annat finns det plus och minus, men få saker är så fantastiska som när man plötsligt börjar skymta slutdestinationen. Jag har tid och galet mycket jobb kvar, men jag vet att det hela kommer sluta i en färdig bok, och det är ganska härligt. 

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:
Kiva att läsa om det här! Funderar själv på att doktorera men har inte riktigt bestämt mig ännu. Lycka till!
Eva10.01.17 kl. 16:43
Kul att du gillade mitt inlägg, Eva! Att doktorera har definitivt sina för- och nackdelar, men jag hoppas jag inte avskräcker dig.
11.01.17 10:59