Problematiskt / att motverka "duktig flicka"-syndromet


Jag har lite av en svacka med avhandlingsjobbet. Förra veckan skickade jag in tre större texter och nu har jag svårt att ta tag i det som kommer till näst på min att-göra-lista. 

Men jag intalar mig att det är okej. 

Jag har lovat mig själv att inte bli utbränd över den här doktorsavhandlingen. 

Och jag lovar mig själv att jag ger mig själv tid till mitt skrivande.

Så för att bevisa för mig själv att jag nog har jobbat helt bra hittills i år så räknar jag sidor. Skrivna sidor, omskrivna sidor och redigerade sidor. Både till avhandlingen och mitt skrivande. Och vet ni, det är en ganska mäktig lista redan nu i mitten av augusti. Ifjol räknade jag mig till strax över 700 sidor. Nå... i nuläget ser det ut så här: 

  • 79 sidor: skrev klart ena analyskapitlet
  • 31 sidor: skrev diskussionskapitlet och avslutningen
  • 40 sidor: skrev klart introduktionskapitlet
  • 30 sidor: skrev klart introduktionen till bilagorna
  • 135 sidor: redigerade ena bilagan

och

  • 186 sidor: redigerade romanen Boven i dramat (som jag nu gett upp med)
  • 188 sidor: skrev romanen Professorn
  • 188 sidor: redigerade romanen Professorn

plus: dikter, en 10-sidig novell, mindre texter och nytt material till nya romanen. 

Ja... Det är en bra bit över 800 sidor som jag jobbat med hittills i år. (Åtminstone en bra bit över hälften är helt nyskrivet material.) Och mer kommer det hinna bli eftersom jag vill skriva råmanuset till nya romanen i höst och ska vidare redigera avhandlingen (som håller på att bli alldeles för lång). 

Det här är inte ett inlägg skrivet för att skryta (men jo, lite nöjd är jag ju), utan för att motverka mitt "duktig flicka"-syndrom. För trots allt jobb jag lägger ner har jag svårt att se mig själv som produktiv. Det jobb jag gör och inte gör påverkar hur jag ser mig själv. Än i denna dag har jag svårt att kalla mig litteraturvetare, eller litteraturexpert, fastän jag har examen och studier och tusentals timmar med jobb bakom mig. Men jag jobbar på det. 

Och när jag räknar sidor så intalar jag mig att det är helt okej att det inte går bra framåt med jobbet varje dag. För jag jobbar nog. Även om det förstås är problematiskt att jag måste se mig själv som produktiv för att vara nöjd med mig själv. 

14.08.2018 kl. 12:58

Augusti och rutiner


Augusti är alltid en månad då jag kör en slags "nystart" med mitt liv. Plötsligt planerar jag in massor med jobb, skrivande, träning och veckoslutsprogram. Så pass mycket är det nu i augusti att jag knappt vet vart jag ska ta vägen, det är program varje veckoslut och veckorna är fullproppade med avhandlingsjobb och skrivande. 

Avhandlingen ska bli klar i höst, så jag jobbar ganska intensivt med min text. Dessutom har jag börjat fatta att "Herregud, det ska bli klart nu!" och det blir ett helt annat tankesätt när det gäller skrivandet och redigerandet av avhandlingen.

Och jag är fortsättningsvis helt överlycklig att jag blivit antagen till Författarskolan. Jag kan knappt vänta tills det börjar! Lite tjuvstart med skrivveckoslut och skrivarkurs blir det ändå, för nästa veckas helg bär det av till Nötö på skrivkurs med Åbolands Litteraturförening. Det blir mycket skrivande nu i höst och jag är otroligt glad att jag byggt upp en bra rutin kring mitt skrivande. Varje vardagskväll kl. 21 är liksom spikat i kalendern och den typen av rutin kommer bli livsviktig om jag ska få ihop allt det jag vill göra med mitt skrivande det kommande året. 

I helgen är planen att ta en liten roadtrip med L. Sydvästra Finland ska inspekteras lite, det blir en natt i Helsingfors och sedan far vi till Borgå som jag av någon konstig anledning längtat efter att besöka i över ett år nu. Det kanske inte blir så mycket skrivande, men det ska bli skönt med en paus från att sitta vid datorn hela tiden. 

08.08.2018 kl. 12:00

Cirkeln är sluten


I höst blir det 10 år sen jag flyttade hemifrån för att studera i Åbo. Tiden går snabbt, men nu sitter jag och fnittrar för mig själv, för visst är det som om universum gillar ironi? 

När jag skrev inträdesprovet till engelskan våren 2008 visste jag att det gått åt helvete. Jag var så besviken på mig själv efter provet och för första gången var jag på riktigt tvungen att inse att jag behövde en plan B för mina studier.

Den planen fanns vid Västra Nylands folkhögskola. Jag förberedde mig på att börja studera på deras språk och turism-linje. När brevet ändå kom från ÅA att jag sluppit in - med poäng precis över gränsen för antagna kan jag tillägga - fick jag be om ursäkt till VNF och packa mina saker för att fara till Åbo i stället. 

Nu 10 år senare hamnar jag ändå till Karis och VNF. Visserligen bara för en helg här och där, men det känns som om cirkeln är sluten. Författarskolan och Arvid Mörne-priset har liksom startat en ny cirkel. Kanske är det bara jag som ser det, men universum tycks gilla mig så pass mycket att jag får skratta åt ironin och livet nu. 

Det är en härlig känsla. 

En cheesy solnedgång från Alghero, Sardinien på det! 

02.08.2018 kl. 11:14

Antagen till Författarskolan!


Oj, vad glad jag är! Hösten är räddad! Det här kommer bli så bra! 

Jag blev antagen till Författarskolan vid VNF. Jag har väntat och längtat sen jag skickade in min ansökan i slutet av juni. Nu fick jag äntligen svar. Hurra!
 

01.08.2018 kl. 14:16

Breven från Maresi - en kort recension


Jag läste klart Maria Turtschaninoffs Breven från Maresi för någon dag sedan. Jag känner ännu väldigt starkt att det här kommer bli höstens stora måste-läsa-bok och högst troligen en av årets bästa. 

Jag gillade verkligen Naondel, och Maresi innan det, men Breven från Maresi tog verkligen hem fulla poäng från mig. Där satt jag och snyftade och grät genom andra halvan av boken! Formatet funkar och berättelsen, platsen, människorna känns trovärdiga. Det är en bra bok och känslorna som fastnat mellan pärmarna är äkta och starka.

LÄS DEN!

30.07.2018 kl. 15:31

Finncon och Breven från Maresi!


Sommarvärmen är lite för mycket för mig nu, så under helgen har jag och L undvikit strand och sol och i stället shoppat i Mylly (jag köpte en ny vinterjacka, haha) och på söndag besökte vi Finncon! Båda gillar vi science fiction och fantasy och eftersom Maria Turtschaninoffs senaste skulle säljas var det nog rätt så självklart att vi skulle gå dit! Jag fick min nya bok, fick den signerad och vi lyssnade på några paneler och diskussioner. Hjärtat klappade extra hårt under Turtschaninoffs Speech of Honour, föreläsningen var så inspirerande! Jag gick därifrån ännu mer säker på min sak: jag ska bli författare. 

Så nu ser jag fram emot att läsa Breven från Maresi och noggrannt kolla igenom den ursnygga kartan som finns inne i boken! Boken kommer ut först i augusti har jag förstått, så det känns ju lite extra speciellt att ha äga den redan nu. 

I övrigt kan jag säga att Finncon var jätteintressant, men skulle den ha varit i en annan stad är Åbo tror jag knappast jag skulle ha farit dit. Evenemanget hölls vid Turun Yliopisto, bara upp på backen från Arken och Asa, så det var jätteenkelt att ta sig dit. Men sommarvärmen gjorde också att luften tog slut i de mindre salarna (ingen AC!) och med dundrande huvudvärk och vätskebrist så fick vi lov att gå miste om den sista panelen och avslutningsceremonin. Med det sagt var det ändå otroligt givande att vara där och det var ju super att det fanns program på svenska och engelska också, och inte bara på finska. Ett välplanerat evenemang! 

16.07.2018 kl. 12:52

Blå stämning


Jag brukar försöka att inte blogga såna här dagar. En tung måndag efter en helg med migrän. En sån där måndag som egentligen bara är en fortsättning på en jobbig helg. En sån där måndag jag vaknar med ångest. En sån där dag då jag är vilse inombords och känner mig fången av min kropp som vägrar lyda.

Jag älskar anteckningsböcker! Anteckningsböckerna här är Midnight Steel, i storlek Midi och Ultra, båda från Paperblanks och pennan från Ballograf.

Kanske är det just då jag känner mig som mest mänsklig. När oron och kaffet cirkulerar i kroppen och sinnet sakta men säkert klarnar. Den där stunden då det börjar lätta, då jag accepterar att jag föredrar regn över sol och att jag älskar tystnad och anteckningsböcker. Just då, då orden börjar komma. Inte för att jag vill skriva, men för att jag måste. För att det är då livet tar tag i mig igen. 

Livet är ord. 

Jag vet nu vad jag ska göra med den mindre av mina två nya anteckningsböcker. Den ska vara fylld av påminnelser. Påminnelser om att jag är på väg och att jag har en kommande författarkarriär, so help me God, it's gonna happen.

För att ett vanligt liv är inte mitt och ett kreativt liv är det enda jag kan leva. 

09.07.2018 kl. 14:56

Bara lycka och vardag


Jag vet inte längre var jag ska börja. Alltid nu och då blir det lite onödigt tungt att ta tag i den här bloggen. 

Jag kan säga att jag jobbar vidare på avhandlingen. Det går ganska bra. 

Jag redigerar min roman Professorn nu under Camp NaNoWriMo. Jag började med att läsa igenom den från början till slut - och jag blev hopplöst förälskad i min egen berättelse.  Det är ett riktigt bra råmanus, om jag får säga det själv. Så nu redigerar jag den, sida för sida. Det går lite långsamt, jag läste ju alldeles nyss hela boken och petade ner några snabba kommentarer bara, men jag känner mig inte stressad. Jag ska ta mig igenom alltihopa nu i juli, fixa det som sticker ut. Sen pausa igen, jag ser hur läget är senare i augusti. 

Köpte ett snyggt halsband i Alghero, Sardinien, Italien. Steam punk-känsla och jättemycket inspiration får jag av halsbandet. Älskar det!

Jag skriver också ner idéer till Universumromanen. De har blivit fler, det hela bygger inte bara på en känsla längre. Faktum är att jag häromdagen slogs så hårt av en idé till en scen att jag satt och hyperventilerade. Så, jo. Det blir nog något på den fronten också, men jag tror råmanuset blir skrivet först i november. Bra så, jag har ändå fullt upp de kommande månaderna. 

Jag har fått stipendier för min forskning. Så nu, fastän det här är min sista månad med stipendiepengar från Donner-fonden, har jag ekonomin under kontroll ännu tills efter årsskiftet. Kanske ända in på våren, beroende på hur bra jag jobbar nu och i höst. Det är verkligen en lyx att ha det här privilegiet eftersom min avhandling nog behöver mer tid. Men inte mycket. Jag ska skriva klart nu. 

Jag lever i en bubbla där jag bara skriver och redigerar, men jag har svårt att se hur jag skulle kunna bli lyckligare. 

05.07.2018 kl. 14:27

Tillbaka till rutinerna


Nu är det slutet av juni och jag fattar ingenting. Borde det inte vara höst snart? Jag har varit borta från Åbo ett par veckor och fick lite chock när jag kom tillbaka. Hur kan det vara så tyst här?!

På riktigt, det var så mycket ljud överallt de senaste två veckorna att jag fick börja ifrågasätta vem jag är då jag inte klarar av ljud runtomkring mig mera. I Österbotten satt jag och L mest hemma hos mina föräldrar (hade inget behov att röra mig i Jeppis eller nån annanstans), men det är ju ändå på landet och det rör sig folk i huset hela tiden. Plus traktorer och maskiner som dundrar, flugor som surrar och katter som är j*vligt sura över att vi hämtat med hunden. Någon ropar något hela tiden, någon vill en något hela tiden. Inte konstigt att jag aldrig skrev mer än (snabba) korta dikter när jag bodde hemma, det finns inte det lugn och ro jag behöver för att skriva i Pedersöre. 

Ja, och så var vi ju en vecka till Sardinien också. Ska lägga upp bilder därifrån i ett annat inlägg. Men där var det också mycket ljud. Halvdöva pensionärer och barnfamiljer med bebisar plus tunna väggar i hotellet, you know. 

Men nu är jag hemma i Åbo och jag försöker komma tillbaka till rutinerna. Jobbar vidare med avhandlingen (det löser sig riktigt bra på den fronten kan jag meddela, det rasslar in stipendier) och så planerar jag mitt skrivande/redigerande till Camp Nano i juli.

Kan hända att jag åter igen siktar in på att vara onödigt ambitiös, men kanske är det bara sådan jag är. Ambitiös och tål inte en massa ljud runtomkring mig. Kanske borde nästa års semester bli att skriva en roman i en mökki ut i ingenstans. He sku va na. 

27.06.2018 kl. 14:49

Utfärd till Själö


Tisdag 5e juni deltog jag i en utfärd till Själö med Åbolands Litteraturförening (ÅLF). På programmet stod bland annat historisk guidning och författarsamtal med Johanna Holmström som gett ut boken Själarnas ö i höstas. Jag läste klart boken kvällen innan utfärden och rekommenderar ju verkligen den! Och om man bara har möjlighet ska man passa på och åka ut till Själö också. Det finns så mycket historia där, men det är också en väldigt vacker plats. 

Vi åkte ut dit med M/S Östern från Rimito, men det går också att ta sig till Själö från Nagu eller direkt från Åbo, från Aura å.

Författarsamtalet mellan FD Maria Lassén-Seger och författaren Johanna Holmström var väldigt intressant och rent allmänt blev det en riktigt bra dag. Jag var nöjd, glad och jättetrött när jag väl kom hem igen.

Eftersom jag nyligen gått med i ÅLF visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, men jag är så glad att jag gått med och förutom en poesikväll senare i höst ska jag iväg till Nötö på skrivarkurs i augusti! :D

12.06.2018 kl. 13:44

Semester i Österbotten


Det kan bli lite dåligt med blogginlägg den närmaste tiden. Jag har nämligen tagit två veckor ledigt och kommer vara på språng största delen av tiden. Just nu befinner jag mig i Österbotten. Det är soligt, miljontals med flugor och någon springer ut eller in i huset hela tiden och hunden (som också är med hit) skäller precis varje gång någon öppnar dörren. 

Här finns också två katter: Doris och Findus. Findus är en skraj frass som håller sig gömd medan hunden är här. Doris är däremot redo för strid varje gång hunden kommer för nära. Hon är den som attackerar, men också den som har ett och annat att säga till om mitt skrivande. 

Så här är jag nu och skriver så fort det är lite lugn och ro i huset. Jag har fått ihop en dikt jag börjar känna mig rätt så nöjd med, så ska se om jag skickar iväg den för att försöka få den publicerad någonstans.

Det är semester och jag försöker pausa upp med allt, men skrivandet kommer det aldrig bli paus med. Aldrig mer. För när jag skriver kreativt är den enda gången jag faktiskt känner mig till ro och känner mig som mig själv. 

11.06.2018 kl. 15:31

Orosmoln


Jag försöker skriva något av det allra sista som ska finnas i min avhandling. En avslutning som ska föra tankarna vidare men också berättiga det jag skrivit innan. Så många skrivna sidor...

Jag har skrivit mycket den här veckan. Verkligen kommit framåt med avhandlingen och det känns just nu som att jag faktiskt kunde göra det: jag kunde få den klar. Det här evighetsprojektet som hasat sig fram och emellanåt spurtat. 

En doktorsavhandling: Jag ångrar inte att jag gör det här. Men inte vet jag heller om det riktigt är värt mödan. 

Doktorandtiden: Ena stunden en vrålande ångest, i andra ett inre lugn och lycka. Det har funnits tid och det har funnits stress. Nu börjar jag inse att den sista tiden mest kommer bli av det senare. 

Jag oroar mig ännu jättemycket över avhandlingen och jag vet ju att det kommer bli ännu mer av just det. Oro kombinerat med bluffsyndrom och en oviss framtid kommer leda till en hel del svackor framöver. 

Men jag försöker bara intala mig att det löser sig. På något vis brukar det alltid lösa sig. 

01.06.2018 kl. 12:08

Ratatas sommarlista


Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet ”sommar”?
Läsa en bok utomhus, tvinga L till stranden så jag inte behöver simma ensam, gå längs med Aura å och äta glass. 

Kommer du jobba i sommar eller ha semester?
Håhhå, i sommar ska jag få så mycket spikat och klart med min avhandling så jag vet knappt hur jag ska hinna få ihop allt. Fast försöka kan jag ju alltid. Men ett par veckor ledigt blir det nog och då bär det av till Österbotten och till Sardinien. 

Vad gör du helst en ledig kväll?
Vardagskvällarna är rätt så spikade. L kommer hem, vi lagar middag tillsammans och sen ser vi nåt avsnitt på Netflix/HBO. Sen far vi ut med hunden på kvällspromenad där runt kl. 20 och sen kl. 21 sätter jag mig framför datorn för att producera nånting skönlitterärt. 

Vad är enligt dig, den ultimata sommarmaten?
Är man ens finländare om man svarar nånting annat än grillat på den här frågan? 

Vad är ditt favoritställe att vara på under sommaren?
Jag längtar alltid ut till skärgården till sommarn, men inte nåt specifikt ställe. Inte ännu i alla fall. Fast när jag var liten var sommar = moffas villo

Hur skulle den perfekta sommardagen se ut för dig?
En dag då man har all tid i världen och bara kunde sitta och läsa och skriva hela dagen lång. Gärna med havsutsikt, men bara det ser grönt ut i ens omgivning är jag nog nöjd. Och är det inte grönt så kan jag troligen byta ut det där med omgivningen till "med en kopp te" och så har jag en perfekt höst- eller vinterdag. 

Ett fint sommarminne?
En sommarmorgon då hunden var valp fick jag fara ut med honom halv 5 på morgonen. Det var soligt och fräscht ute, fåglar kvittrade och omgivningen helt lugn. Valpen var lycklig och jag rätt nöjd fast det var tidigt. I samma stund kom en granne hem med taxi från en fyllekväll. Jag kände mig med ens gammal, men om ingen nånsin sagt det så säger jag det nu: det är helt skönt att inte låtsas vara ung och galen längre. Och då är jag ändå bara 28. 

Finns det någon låt du förknippar med sommaren?
Mamma spelade sönder Tomas Ledins Sommaren är kort när hela familjen var till Åland en gång i tiderna. Dessutom har jag sjungit den låten på åtminstone en skolavslutning. Klart att jag liksom hatar den låten nu, men sablar om det inte är just den jag förknippar med sommar.

Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?
1. Resa (ska till Sardinien).
2. Fara ut i Åbo skärgård (ska till Själö på tisdag och senare i augusti ser det ut att bli Nötö).
3. Fara hem till Österbotten (sticker iväg om en och en halv vecka).
4. Skriva skönlitterärt nån annanstans än hemma (det ser ut att lösa sig).
5. Låtsas vara turist i Åbo (det är så många ställen jag ännu inte varit till).

31.05.2018 kl. 13:10

Intervju med mig


Ovan att stå i någon form av rampljus var jag jättenervös då jag tidigare i maj tog emot andra pris i årets Arvid Mörne-tävling. Det var (och är!) en stor grej för mig och jag har definitivt fått mer motivation att fortsätta med skrivandet tack vare den knuff tävlingen gav mig. 

Men andra plats betydde också att mitt namn försvann i medierna. Det blev inga intervjuer med mig och det var många som missade hela grejen. Fast jag var också väldigt tacksam för just det. Jag var livrädd att jag skulle behöva ställa upp på en intervju efter priset. 

Men en intervju blev det till sist och just nu finns jag alltså på Ratata.fi :) Ni hittar hela intervjun här.

Tack till er som läser!

30.05.2018 kl. 10:32

Sommarplaner


Sommaren har ju redan bestämt sig för att vara här, så jag har också börjat beta av min lista med sommarplaner.

Bild från Runsala.

Under helgen sprang jag och L runt i Åbo på det ena och det andra, men det bästa var nog årets första dopp vid Brinkhall simstrand och att vi (äntligen!) tog vattenbussen ut till Runsala.

Bild från Runsala.

Det vad jag ser mest fram emot i sommar är förstås resan till Sardinien, men jag ska också på Åbolands Litteraturförenings utfärd till Själö nästa vecka och sen i augusti är jag också anmäld till ÅLFs skrivarkurs ute på Nötö. Skärgården kallar nu när sommaren är igång liksom. 

Ja, sen har jag ju massor med jobb också. Det hopar sig ordentligt i juli-augusti, men vem vet, kanske det regnar resten av sommaren så då kan jag med gott samvete sitta inne framför datorn...

28.05.2018 kl. 11:39



 

Hej!

Emma Kanckos heter jag och när jag skapade den här bloggen kapade jag av några bokstäver så att det inte skulle bli så svårt att hitta hit. Men så blev det ju lite av ett mantra också med "Emma Kan", så nu får jag och alla andra som klickar sig hit truga på sig orden, "Emma Kan, ja, Emma kan nog hon."

Jag är envis, målinriktad och framtida författare. En 28-årig litteraturälskare som jobbar på min doktorsavhandling i litteratur vid engelska språket och litteraturen vid ÅA. Bor i Åbo, är hemma från Pedersöre.

Min svärmorssvit vann mig andra pris i Arvid Mörne-tävlingen 2018!
Läs dikterna här

Här finns jag på Instagram.

Välkommen!

- Emma

emmakanckos (at) hotmail.com

Abrandnewname

Kategorier

Senaste kommentarer